Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Sävsjö kommun
Hultsjö kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Hultsjö kyrka
När det i mitten av 1700-talet blev aktuellt att skaffa en större kyrkobyggnad i Hultsjö socken var först tanken att bygga om den gamla medeltidskyrkan, och 1779 fattades också beslut att utöka den gamla kyrkan med ett större långhus.
Ritningar hade utarbetats av Lars Wickman och även bearbetats av Överintendentsämbetet, men ombyggnaden aldrig av.
Sockenborna fick fortsätta att trängas i den lilla bristfälliga och trånga kyrkan ytterligare en ganska lång tid.
I mitten av 1800-talet togs till sist ett definitivt beslut om kyrkbygget. Nu handlade det inte längre om ombyggnad av den gamla kyrka utan en helt ny.
Arbete med byggandet av den nya kyrkan, som ritades av Axel Nyström sattes igång i slutet av 1850-talet, men förgick av en rättegång, eftersom församlingen inte kunde bestämma sig för var kyrkan skulle uppföras. Först efter beslut av Kunglig Maj:t blev det klart att kyrkan skulle byggas i Kättorp.
Den sista gudstjänsten i den gamla kyrkan hölls mars 1859. Kyrkan revs samma år och det mesta av stenen kom till användning vid byggandet av den nya kyrkan.
Men kyrktornet blev kortare än vad ritningarna angav.
I Hultsjö kyrka står tiden verkligen still. När kyrkan invigdes 1862 hade man inte satt in något tornur, men för att inte urtavlorna mot de fyra väderstrecken skulle vara tomma målade man urtavlor med visare på putsen. Än i dag är urtavlorna de samma och klockan visar fortfarande konstant tiden 10:32.
Midsommarhelgen 1862 invigdes kyrkan av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Altartavlan med motivet Den gode herden är utförd 1977 av Sven-Bertil Svensson från Mörbylånga.
Bredvid altaruppsatsen finns på vardera sida ingångar till sakristian. De kröns av grisaillemåleri föreställande Moses med sten- tavlorna respektive Jesus hållandes ett barn .
Dopfunten är från andra halvan av 1100-talet och är troligen utförd av den så kallade Njudungsmästaren.
Även triumfkrucifixet från 1400-talet, och ett kors med svepduk och törnekrans som tidigare var altarprydnad, kommer från den gamla kyrkan.
På väggen bakom predikstolen som är samtida med kyrkan, finns en draperimålning med Kristus ansikte.
Madonnan som hänger på södra väggen är utförd av J.Henrik Beck, och är en kopia av den italienske renässanskonstnären Rafaels Sixtinska madonnan.
1759 köpte man in en orgel från Eksjö kyrka, men som tidigare hade stått i Kristine kyrka i Jönköping.
I samband med invigningen av den nya kyrkan installerades den nuvarande orgel utförd av Johan Nikolaus Söderling i Göteborg. 1955 ombyggdes orgelverk och hela orgeln flyttas ca en meter bakåt. Men redan sex år senare ombyggdes orgelverket av Nordfors & Co.
Kyrkan äger två mässhakar, en från 1708 och en från 1816. den äldsta av dessa båda är skapad av brodösen Helena Larsdotter Lindelia som var verksam i Eksjö under senare delen av 1600-talet och en bit in på 1700-talet. Änkan Helena är unik så tillvida att hon lyckades slå sig in och vara framgångsrik i en verksamhet som då var nästan totalt mansdominerad.
Hennes korsfästelsebilder är mycket lätta att känna igen. Kristus framställs naivt tecknad med ett leende. Under korset finns det ofta en klotrund, glad dödskalle och korslagda benknotor.
Mässhaken i Hultsjö kyrka var den sista hon gjorde.
Ritningar hade utarbetats av Lars Wickman och även bearbetats av Överintendentsämbetet, men ombyggnaden aldrig av.
Sockenborna fick fortsätta att trängas i den lilla bristfälliga och trånga kyrkan ytterligare en ganska lång tid.
I mitten av 1800-talet togs till sist ett definitivt beslut om kyrkbygget. Nu handlade det inte längre om ombyggnad av den gamla kyrka utan en helt ny.
Arbete med byggandet av den nya kyrkan, som ritades av Axel Nyström sattes igång i slutet av 1850-talet, men förgick av en rättegång, eftersom församlingen inte kunde bestämma sig för var kyrkan skulle uppföras. Först efter beslut av Kunglig Maj:t blev det klart att kyrkan skulle byggas i Kättorp.
Den sista gudstjänsten i den gamla kyrkan hölls mars 1859. Kyrkan revs samma år och det mesta av stenen kom till användning vid byggandet av den nya kyrkan.
Men kyrktornet blev kortare än vad ritningarna angav.
I Hultsjö kyrka står tiden verkligen still. När kyrkan invigdes 1862 hade man inte satt in något tornur, men för att inte urtavlorna mot de fyra väderstrecken skulle vara tomma målade man urtavlor med visare på putsen. Än i dag är urtavlorna de samma och klockan visar fortfarande konstant tiden 10:32.
Midsommarhelgen 1862 invigdes kyrkan av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Altartavlan med motivet Den gode herden är utförd 1977 av Sven-Bertil Svensson från Mörbylånga.
Bredvid altaruppsatsen finns på vardera sida ingångar till sakristian. De kröns av grisaillemåleri föreställande Moses med sten- tavlorna respektive Jesus hållandes ett barn .
Dopfunten är från andra halvan av 1100-talet och är troligen utförd av den så kallade Njudungsmästaren.
Även triumfkrucifixet från 1400-talet, och ett kors med svepduk och törnekrans som tidigare var altarprydnad, kommer från den gamla kyrkan.
På väggen bakom predikstolen som är samtida med kyrkan, finns en draperimålning med Kristus ansikte.
Madonnan som hänger på södra väggen är utförd av J.Henrik Beck, och är en kopia av den italienske renässanskonstnären Rafaels Sixtinska madonnan.
1759 köpte man in en orgel från Eksjö kyrka, men som tidigare hade stått i Kristine kyrka i Jönköping.
I samband med invigningen av den nya kyrkan installerades den nuvarande orgel utförd av Johan Nikolaus Söderling i Göteborg. 1955 ombyggdes orgelverk och hela orgeln flyttas ca en meter bakåt. Men redan sex år senare ombyggdes orgelverket av Nordfors & Co.
Kyrkan äger två mässhakar, en från 1708 och en från 1816. den äldsta av dessa båda är skapad av brodösen Helena Larsdotter Lindelia som var verksam i Eksjö under senare delen av 1600-talet och en bit in på 1700-talet. Änkan Helena är unik så tillvida att hon lyckades slå sig in och vara framgångsrik i en verksamhet som då var nästan totalt mansdominerad.
Hennes korsfästelsebilder är mycket lätta att känna igen. Kristus framställs naivt tecknad med ett leende. Under korset finns det ofta en klotrund, glad dödskalle och korslagda benknotor.
Mässhaken i Hultsjö kyrka var den sista hon gjorde.
