Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Jönköpings kommun
Skärstads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Skärstads kyrka
När Skärstads kyrka byggdes under första halvan av 1800-talet ersatte den en gammal kyrka från 1400-talet. Den låg på samma plats som den nuvarande kyrkan, men var orienterad med koret rakt i öster, emedan den nuvarande kyrkan är svängd något åt nordöst.
Första gudstjänsten kunde hållas den 17 oktober 1819 Men det dröjde ända till 1827 innan biskopen i Växjö Esaias Tegner invigde kyrkan. Anledningen till förseningen var att biskopen ville samordna besöket i Skärstad med andra visitationer och invigningar i norra Småland, och detta tillfälle kom alltså först sju och ett halvt år efter att kyrkan tagits i bruk.
Lars Wadell, som då var kyrkoherde i Skärstad skänkte 1814 en altartavla med motivet ”Jesu födelse och herdarnas tillbedjan” målad av den märklige Småländske häradsmålaren Pehr Hörberg, som står omnämnd som ledamot i Konstakademin med den ovanliga titeln ”kunglig hofmålare af bondeståndet”. Eftersom tavlan inte fick plats i det runda koret sålde dock församlingen tavlan till Kisa i Östergötland, där den ännu finns.
Sedan pryddes altaret istället av ett kors med mantel, och det fanns på korväggen även målningar som symboliserade Tro, Hopp och Kärlek.
1927 upphängdes ett vinrött draperi av sidendamast bakom korset och på sidorna lätt man sätt upp mässingslampetter, ritade av Byggnadsstyrelsens arkitekt Göran Pauli och tillverkade av ciselör A W Borg i Jönköping.
Korset med manteln flyttades senare till norra mittfönstret, där det står än i dag.
I stället lät man 1972 pryda koret med storslagen mosaik utförd av konstnären Bo Beskow, vars farfar Fritz Beskow var kyrkoherde i Skärstad i slutet av 1800-talet - och ligger begravd på kyrkogården. Två av de psalmer Bo Beskows far Natanael skrivit fick utgöra inspirationen till konstverket. Det är psalmerna ”Tränger i dolda djupet ner” och ”Som sol om våren stiger”. Natanael Beskow hade själv 1888 bland annat målat bibelord ovanför sakristidörrarna i Skärstads kyrka.
Materialet i altarprydnaden var överblivet material från Gyllene salen i Stockholms stadshus.
Det är marmor och natursten hämtad från så vitt skilda platser som Italien, Belgien, Finland, samt här i Sverige från Öland och Jämtland. Konstnärskapet låg för övrigt i släkten. Bo Beskows mamma var konstnärinnan och författaren Elsa Beskow.
Altaret som är från 1972 har en ovanlig oval form. En form som anknyter till den form det ursprungliga altaret hade.
Till höger vid koret finns bland annat ett sakramentsskåp från katolsk tid, där man förvarade nattvardskärl och dopskål.
Även den förgyllda duva som hänger över predikstolen som symbol för Anden är medeltida och från den gamla kyrkan.
Dopfunten som skänktes till kyrkan 1945 är en gåva från Skärstads kyrkliga ungdomskrets. Dopskålen och ängeln som hänger ovanför är båda från 1700-talet.
Kyrkan som i dag har 350 sittplatser hade ursprungligen plats för hela 800 sittande. Och längst fram på högra sidan av koret fanns tidigare en bänk som var reserverad för greven till Lyckås slott.
På olika platser bak i kyrkan finns tavlor föreställande profeter. Det fanns ursprungligen tretton tavlor, men denna skingrades när den gamla kyrkan revs. Tre av dessa hamnade på en gård i Mykinge, men kom 1932 tillbaka i kyrkans ägo. och finns nu i församlingshemmet. Av de återstående tio tavlorna finns åtta i dag i kyrkan. Målningarna är gjorda av kyrkomålaren Johann Kinnerus, vars far var kyrkoherde i Mörbylånga på Öland. Så småningom blev Johann målarmästare i Jönköping där han bland annat dekorerade kyrkor tillsammans med Johan Christian Peterson. Deras mest kända arbete är dekorationen av Habo kyrka på 1740-talet. Till vänster ser vi här Moses, och till höger Elia. Här ser vi även Daniel och till höger Heisekel.
Andra konstverk, men från modern tid är bland annat några figurer skapad av Eva Spångberg i Gamla Hjälmseryd, som brukade kalla sig Förkunnare i trä.
Kyrkan hat två orglar. Kororgeln är byggd 1971 av Bruno Christensens orgelbyggeri i Tinglev Danmark. men redan 1583 hade kyrkan en orgel tillverkad i Köpenhamn, som på 1760-talet såldes vidare till Gusums kyrka i Linköpings stift. Den nuvarande orgeln är den fjärde i ordningen och är byggd 1919 av Setterquist & Son orgelbyggeri
Den renoverades och omdisponerades 1964 av Johannes Künkels Orgelverkstad i Lund, men fasaden är från av de tidigare orglarna, byggd 1826 av Johann Ewerhard i Linköping.
Kyrkan har behållit två klockor från medeltiden. Storklockan är troligen gjuten på 1300-talet och pryds av fem figurer varav en är ett gjutarmärke, tre är cirkelrunda och den femte visar en yxa, som syftar på Sankt Olof. Klockan har likheter med en klocka i Ruset i Mecklenburg-Schwerin, gjuten 1383. Lillklockan är troligen ännu äldre.
I mitten av 1600-talet omtalas att kyrkan ägde en brudkrona av silver och mässing, men att man då beslutades att låta tillverka en ny krona. Uppdraget gick till guldsmeden Peder Månsson Smith i Jönköping. denne var bördig från Skottland, hade lärt yrket i Jönköping och blivit mästare där 1645. Då han dog 1682 var han rådman och aktad borgare i Jönköping.
Det är dock inte kyrkans nuvarande brudkrona, som troligen har tillkommit redan i början av 1700-talet. Men kronan kan innehålla delar av den föregående. Och sannolikt är förvaringsasken gjord för den tidigare brudkronan som vägde dubbels så mycket som den nuvarande. Asken är nämligen för stor för denna brudkrona.
Första gudstjänsten kunde hållas den 17 oktober 1819 Men det dröjde ända till 1827 innan biskopen i Växjö Esaias Tegner invigde kyrkan. Anledningen till förseningen var att biskopen ville samordna besöket i Skärstad med andra visitationer och invigningar i norra Småland, och detta tillfälle kom alltså först sju och ett halvt år efter att kyrkan tagits i bruk.
Lars Wadell, som då var kyrkoherde i Skärstad skänkte 1814 en altartavla med motivet ”Jesu födelse och herdarnas tillbedjan” målad av den märklige Småländske häradsmålaren Pehr Hörberg, som står omnämnd som ledamot i Konstakademin med den ovanliga titeln ”kunglig hofmålare af bondeståndet”. Eftersom tavlan inte fick plats i det runda koret sålde dock församlingen tavlan till Kisa i Östergötland, där den ännu finns.
Sedan pryddes altaret istället av ett kors med mantel, och det fanns på korväggen även målningar som symboliserade Tro, Hopp och Kärlek.
1927 upphängdes ett vinrött draperi av sidendamast bakom korset och på sidorna lätt man sätt upp mässingslampetter, ritade av Byggnadsstyrelsens arkitekt Göran Pauli och tillverkade av ciselör A W Borg i Jönköping.
Korset med manteln flyttades senare till norra mittfönstret, där det står än i dag.
I stället lät man 1972 pryda koret med storslagen mosaik utförd av konstnären Bo Beskow, vars farfar Fritz Beskow var kyrkoherde i Skärstad i slutet av 1800-talet - och ligger begravd på kyrkogården. Två av de psalmer Bo Beskows far Natanael skrivit fick utgöra inspirationen till konstverket. Det är psalmerna ”Tränger i dolda djupet ner” och ”Som sol om våren stiger”. Natanael Beskow hade själv 1888 bland annat målat bibelord ovanför sakristidörrarna i Skärstads kyrka.
Materialet i altarprydnaden var överblivet material från Gyllene salen i Stockholms stadshus.
Det är marmor och natursten hämtad från så vitt skilda platser som Italien, Belgien, Finland, samt här i Sverige från Öland och Jämtland. Konstnärskapet låg för övrigt i släkten. Bo Beskows mamma var konstnärinnan och författaren Elsa Beskow.
Altaret som är från 1972 har en ovanlig oval form. En form som anknyter till den form det ursprungliga altaret hade.
Till höger vid koret finns bland annat ett sakramentsskåp från katolsk tid, där man förvarade nattvardskärl och dopskål.
Även den förgyllda duva som hänger över predikstolen som symbol för Anden är medeltida och från den gamla kyrkan.
Dopfunten som skänktes till kyrkan 1945 är en gåva från Skärstads kyrkliga ungdomskrets. Dopskålen och ängeln som hänger ovanför är båda från 1700-talet.
Kyrkan som i dag har 350 sittplatser hade ursprungligen plats för hela 800 sittande. Och längst fram på högra sidan av koret fanns tidigare en bänk som var reserverad för greven till Lyckås slott.
På olika platser bak i kyrkan finns tavlor föreställande profeter. Det fanns ursprungligen tretton tavlor, men denna skingrades när den gamla kyrkan revs. Tre av dessa hamnade på en gård i Mykinge, men kom 1932 tillbaka i kyrkans ägo. och finns nu i församlingshemmet. Av de återstående tio tavlorna finns åtta i dag i kyrkan. Målningarna är gjorda av kyrkomålaren Johann Kinnerus, vars far var kyrkoherde i Mörbylånga på Öland. Så småningom blev Johann målarmästare i Jönköping där han bland annat dekorerade kyrkor tillsammans med Johan Christian Peterson. Deras mest kända arbete är dekorationen av Habo kyrka på 1740-talet. Till vänster ser vi här Moses, och till höger Elia. Här ser vi även Daniel och till höger Heisekel.
Andra konstverk, men från modern tid är bland annat några figurer skapad av Eva Spångberg i Gamla Hjälmseryd, som brukade kalla sig Förkunnare i trä.
Kyrkan hat två orglar. Kororgeln är byggd 1971 av Bruno Christensens orgelbyggeri i Tinglev Danmark. men redan 1583 hade kyrkan en orgel tillverkad i Köpenhamn, som på 1760-talet såldes vidare till Gusums kyrka i Linköpings stift. Den nuvarande orgeln är den fjärde i ordningen och är byggd 1919 av Setterquist & Son orgelbyggeri
Den renoverades och omdisponerades 1964 av Johannes Künkels Orgelverkstad i Lund, men fasaden är från av de tidigare orglarna, byggd 1826 av Johann Ewerhard i Linköping.
Kyrkan har behållit två klockor från medeltiden. Storklockan är troligen gjuten på 1300-talet och pryds av fem figurer varav en är ett gjutarmärke, tre är cirkelrunda och den femte visar en yxa, som syftar på Sankt Olof. Klockan har likheter med en klocka i Ruset i Mecklenburg-Schwerin, gjuten 1383. Lillklockan är troligen ännu äldre.
I mitten av 1600-talet omtalas att kyrkan ägde en brudkrona av silver och mässing, men att man då beslutades att låta tillverka en ny krona. Uppdraget gick till guldsmeden Peder Månsson Smith i Jönköping. denne var bördig från Skottland, hade lärt yrket i Jönköping och blivit mästare där 1645. Då han dog 1682 var han rådman och aktad borgare i Jönköping.
Det är dock inte kyrkans nuvarande brudkrona, som troligen har tillkommit redan i början av 1700-talet. Men kronan kan innehålla delar av den föregående. Och sannolikt är förvaringsasken gjord för den tidigare brudkronan som vägde dubbels så mycket som den nuvarande. Asken är nämligen för stor för denna brudkrona.
